Vi drar till fjällen

Här är det tvära kast, från skog till fjäll men nu är det bestämt, vecka 5 drar vi till Fjällen. Vi har kikat på alternativ både i Polen och Österrike med det blev till sist Idre fjäll som vi bestämde oss för. Det enda jag våndas lite för är bilfärden dit, strax över 80 mil. Visserligen är det motorväg större delen men jag är ju inget större fan av att köra bil. Jag blir rastlös och får ont i ryggen (har jag fått för mig i alla fall). Men jag ser verkligen fram emot en vecka i vårt vackra vinterland med skidåkning och familjemys. Det blir en favorit i repris från i julas då vi var i Stöten i Sälenfjällen. Då var det vitaste vintervitt och helt ok kyla (alltså inte för jäkligt kallt), fram tills den dag vi skulle åka hem, då det började töa. Jag hoppas verkligen att det blir bra med snö (både för snowboard och längdskidor) och inte allt för kallt. Tänk vad mycket vädret spelar roll vid sådana här tillfällen och hur mycket som hänger på vädergudarna. Det kommer att bli kul oavsett men det blir ju roligare om man slipper frysa halvt ihjäl. Om det finns någon där ute som varit i Idre de senaste åren så berätta gärna om era erfarenheter.

Flygande hälsningar /Nellie

Blekinge - Sveriges trädgård

Vi fortsätter på tema skogen men nu från ett annat landskap, nämligen Blekinge, även kallat Sveriges trädgård. Det vankades födelsedagskalas för min bror som fyllde år för ett par veckor sedan. Under tiden middagen förbereddes så passade vi på att ta med lill-tjejen till en lekpark och en liten runda i skogen. Min pappa bor nämligen precis intill ett litet skogsparti som är underbart vackert. Träden är fortfarande sommargröna men jag gissar att det inte dröjer många veckor förrän löven skiftar färg och slutligen faller.

Flygande hälsningar /Nellie

En hyllning till skogen

Vi flyttade hit vi nu bor för nästan exakt ett år sedan. Innan dess bodde vi en lägenhet 500 m från en härlig strand längs Öresund i ett gammalt fiskeläger strax söder om Helsingborg. Innan vår kära dotter kom till världen spenderade vi nästan varje fin sommarkväll nere på stranden. Vi grillade, drack vin och såg solen gå ner över Helsingör. Det var en riktigt härlig tid! Men det fanns ju så klart också dagar när det blåste småspik och dimman låg tät över sundet. Dessa dagar var det inte fullt lika fantastiskt.

När vi kände att det var läge att se sig om efter hus så bestämde vi oss av olika skäl för att flytta mer söderut igen. Vi letade länge och väl längs Skånes västkust mellan Helsingborg och Malmö men hittade inget ställe som vi verkligen gillade. Vi levde fortfarande kvar i den romantiska bilden av havet och ville inte riktigt släppa taget om den, inte förrän vi blev introducerade till Dalby. Här finns det vacker natur på alla håll och kanter och havet är faktiskt inte så långt borta.

Jag har verkligen lärt mig att älska skogen. Den ger mig energi samtidigt som jag känner mig lugn och harmonisk i dess famn. I skogen är jag liten men stark och jag får en skön frihetskänsla av att springa över rötter och stenar eller att kika upp i taket av de vackra trädkrona som växlar färg med årstiderna.

Idag blev det en cykeltur från min kära svägerska som uppvärmning. Det är minsann backigt i denna byn så jag fick snabbt upp flåset. Jag ställde cykeln intill skogens början och begav jag mig ut på en kort men lite snabbare löprunda. Skogen var så vacker och jag har ju som regel att inte fotografera under mina träningspass så idag blev det en andra tur till skogen för att just fotografera. Färgskiftningen är på gång, de gula och röda färgerna är inte långt borta.

Flygande hälsningar /Nellie

Att ha flow

Tordagarna blir sena eftersom jag kommer hem från crawlkursen först vid 21.30. I normala fall brukar jag bara äta något lätt och drick en kopp te men idag hade vi en högrevsgryta på G som jag gärna ville smaka. Det var inte riktigt så enkelt att göra den som receptet lovade men det blev riktigt gott.

Idag har jag haft bra flyt, både på jobbet och i bassängen. Jag har klarat av veckans planerade arbetsuppgifter trots ett ganska tight tidsschema så i morgon ska jag bara göra lite finlir. Härligt! Det känns som om det lossnade på simningen idag och jag lyckades komma in i en bra rytm med andningen och fick därmed inte andnöd fullt lika ofta. Det tar sim minsann!

Jag hoppas på en solig dag i morgon, det ger så mycket energi. Man får passa på att komma ut i dagsljus när man kan redan nu för att ladda inför den mörka tiden på året. Jag planerar en kort löprunda vid lunchtid, eller kanske en rask promenad. Jag får se i morgon vad kroppen verkar upplagd för.

Dalby Söderskog i vårsol 2013.

Flygande hälsningar /Nellie

Tina inspirerar

Det finns människor som verkligen kan inspirera och Tina är definitivt en av dem. Hon har gjort en hejdundrande resa från 117 kilos sockerjunkie till träningsfantast. För mig är det inte själva viktnedgången som imponerar mest, det är det sätt som Tina tar sig an saker, hur hon tänker, sätter mål och jobbar mot dessa med ett otroligt fokus. Hon delar även öppenhjärtligt med sig av sina reflektioner i motgång och i framgång. Om du behöver en spark i baken och lite tips och inspiration så kolla in Tinas blogg!

Jag och Tina träffades i somras och tränade Kettelbells och yoga. Det var superkul och väldigt lärorikt!

Flygande hälsningar /Nellie

Löpning i höstrusk

Det blev en runda i skogen i går kväll. Dock en rask promenad istället för löpning, det var det kroppen ville. Men jag avslutade med några backintervaller med fokus på teknik för att få upp pulsen lite mer. Jag måste säga att jag gillar verkligen löpning på hösten. I går kände jag att detta vill jag göra varje dag. Så kommer det så klart inte bli men jag ska definitivt se till att komma ut ett par dagar i veckan. Nu känner jag dessutom att det är på sin plats att planera höstens träning. Det får bli denna veckans mission. Hur ser era träningsplaner ut för denna höst?

Lilltjejen ville visst följa med

Mina nya skor, Nike pegasus

Flygande hälsningar /Nellie

Träningsnostalgi på Gerdahallen

Det är nu 6 år sedan jag utbildade mig till poweryogainstruktör på Gerdahallen i Lund. Jag hade då varit gruppträningsinstruktör i två år redan och haft pass som aerobic och step. Favoritpasset var step styrka. Jag minns att det var en riktigt cool känsla att köra igång ett pass med fullsatt sal (ibland med upp till så mycket som 80 deltagare).

I fredags var jag på Gerdahallen och tränade yoga med Anna som för övrigt är den som har utbildat mig     i både aerobic/step och yoga. Det har hänt en del på Gerdahallen de senaste åren, i alla fall vad gäller lokalerna. Passen är i stort sett desamma, förutom ett par nya inslag som funktionell träning, TRX och soma. Det är få gym som håller kvar vi basicpass som hederlig gympa och klassisk aerobic mm. på gott och ont. För mig är det nostalgi att komma dit och jag känner mig nästan 15 år yngre bara jag kliver in genom dörrarna. Jag spenderade mycket tid där under gymnasieåren, den tid då jag upptäckte att det där med gruppträning, det är ju superkul!

I dag är det söndag och vi softar här hemma. Jag var ute på stan och svirade med Jennica igår så jag är lite tung i huvudet idag. Men det var det värt! Maken har tänt en brasa i gillestugan så här sitter jag nu och myser. Jag känner lite sug efter en kort löprunda i det stilla höstregnet, kanske för att jag känner att jag behöver piggna till lite. Och jag ska ju ändå duscha innan kvällen är slut så då kan jag ju lika bra svettas lite innan duschen. Så får det bli!

Lägg märke till  den nygrävda rabatten där det ska i vårlökar och sen sommarblommor.

Hoppas ni har en skön söndag!

Flygande hälsningar /Nellie

Crawl

Trött. Mätt. Nöjd. Crawlkursen var tuff i dag. Riktigt hög puls redan efter första övningen. Känsla av andnöd. Jag behöver träna upp min kondition. Nu är det dags att borsta tänderna och krypa ner i sängen. God natt!

Flygande hälsningar /Nellie

Drömmar och Ayurveda

Ni som hängt med mig ett tag här på bloggen kommer kanske ihåg att jag berättat att jag gått till en ayurvedarådgivare ett par gånger. Sedan första träffen har jag börjat i princip varje dag med citronvatten de luxe, och avslutar dagen med detsamma (fast oftast utan honung). På kvällen tar jag också en Triphala Rose, ett Ayurvediskt tillskott som stödjer hälsan inom tre viktiga områden; matsmältningen, näringsupptaget och metabolismen. Det hjälper min mage att må bra och rensar ut gifter och slagg. Förhoppningen vara att min hy skulle bli mer balanserad och att jag skulle bli kvitt diverse otrevliga utslag. Så har det tyvärr inte riktigt blivit, inte ännu i alla fall. Stundvis tycker jag att det känns ganska hopplöst, det verkar ju inte finnas något som hjälper. Hittills har jag provat allt från kortisontabletter till diverse ansiktsprodukter och ansiktsbehandlingar. Tips någon?

Jag lyssnade på en podcast om just Ayurveda häromdagen. Det var Petra med med bloggen inner strength som intervjuade Eva Forsberg Schinkler som driver företaget Schinkler life and business management.

Vad är då Ayurveda? Så här förklarar Eva Ayurveda:
"Ayurveda betyder livskunskap och kan ses som en slags filosofi om hur man kan leva i samklang med sig själv och sin omgivning. Traditionen kommer ursprungligen från den indiska subkontinenten och är en cirka 5000 år gammal. Yoga, meditation, det som idag kallas Mindfullness och Ayurveda är alla traditioner ursprunget från den Vediska traditionen. Det unika med Ayurveda är att den visar att vi människor är olika och därför behöver olika saker för att må bra. Självklart kanske, men Ayurveda har ett system för våra olikheter."

Vad har då Ayurveda att göra med våra drömmar, och med drömmar menar jag det vi längtar och strävar efter i livet? Jo, genom att lära oss lite mer om oss själva och förstå vad vi behöver för att må bra så kommer det att bli lättare för oss att se och utveckla våra styrkor. Vi vet egentligen själva bäst vad som gör oss gott och vad som gör oss dåligt och genom att lyssna till vår inre röst så ökar vi chansen att vi tar oss mot våra drömmars mål.

Flygande hälsningar /Nellie

Äppelmos med vanilj

Hösten är ju skördetid för en massa frukter, och visst är det något speciellt med att gå ut och plocka från de egna träden (eller grannens, med tillstånd så klart). Först var det plommon och nu verkar det vara äpplenas tid och äpplen verkar det finnas gott om i trädgårdarna. Vi har ett lite träd som vi skördat fina äpplen från, röda och krispiga. Vi har även fått ett gäng från familj och grannar. Det är lätt hänt att de ligger och ruttnar för hur många äpplen kan man egentligen äta på en dag? Jag bestämde mig för att här ska det inte slängas några äpplen så jag plockade ut de äpplen som blivit lite stötta och de med små skavanker. Av dessa gjorde jag ett riktigt gott äppelmos, med minimalt med socker. Jag är inte direkt något större fan av sötsaker och äppelmos man köper kan ju vara rätt sött. Mitt tips är att krydda med lite vaniljpulver, då får man en naturligt söt smak utan en massa socker. Här kommer receptet:

Äppelmos med vanilj
Skala och kärna ur ett gäng äpplen (ca 6 st räcker bra till en sats)
Dela i mindre bitar och lägg i en kastrull
Häll på ca 1 dl vatten och sött efter smak (socker, honung, stevia, agave etc)
Jag använde 1 msk björksocker
Låt koka upp och sen puttra ca 5 min
Rör ner ca 1 tsk vanlijpulver bland äpplena
Mixa til ett mos och häll upp i väl rengjorda glasburkar
Låt svalna och förvara sedan i kylen

Flygande hälsningar /Nellie

Måndag med power

Detta har varit en måndag med riktigt mycket power, en riktigt bra start på veckan. Detta har hänt:

• Jag är veckans powerbabe hos B.A.B.Y
• Jag har vunnit boken "Träna dig 10 år yngre" hos Malin
• Stefan osteopaten hittade en del "skräp". Det betyder att vi nu kan börja behandla och förhoppningsvis ska jag få tillbaka kraften i axeln snart. Sen går vi på höften.
• Träningsvärken i benen känns redan lite bättre
• Passen på gymmet gick bra (trots träningsvärken)
• Jag har haft ett inspirerande samtal ang. mitt jobb

Det pratas om att detta är veckan då hösten gör sitt intågande. Det är helt ok, jag är redo!

Underbart krispiga och goda äpplen från vårt äppelträd.

Flygande hälsningar /Nellie

59.27

Tack vare en man i övre medelåldern, klädd i blått, klarade jag mitt mål med 33 sekunders marginal. Det känns som en seger, fast ändå inte. Jag stannade ett par gånger men ville stanna och skita i det och gå i mål ännu fler. Jag trodde länge att jag var sist eftersom jag bara såg löpare framför mig. Det var jag inte men det var inte långt ifrån. Loppet var bra om man gillar platta raksträckor. Det gör inte jag, ju snirkligare desto bättre. Det är här den mentala delen kommer in, och här finns det stor potential, det är ett som är säkert.

Never mind starttiden. Vi startade prick kl 11.00.

Jag hade känning i höger höftböjare redan från start och tog det rätt så lungt till en början. De första 5 kilometerna höll jag mig på 6 min/km-tempo, lugnt och metodiskt. Därefter blev det segt och benen blev tunga, men samtidigt började jag känna glädjen i att jag var inne på sista halvan. Många tankar flög genom huvudet, mest positiva, och musiken peppade. Ja utan musik hade det varit ännu tuffare idag. Mitt mantra var "the mind is the master". Känn inte efter utan bara fortsätt spring. Trots detta stannande jag alltså ett par gånger, men sen insåg jag att det blev ju inte bättre av att stanna, bara jobbigare att komma igång igen. Vid 8,5 km kom den blåklädda mannen upp jämsides med mig och sa att vi klarar oss under timmen om vi håller detta tempo.  Han hade sett att jag just stannat en kort sekund och ville få med mig och det lyckades han med. Den sista kilometern kändes som om den varade i en evighet. Vi snirklade oss fram mot målet och jag trodde aldrig det skulle ta slut. När det var 300 meter kvar vek sig nästan benen så jag saktade in något och laddade för upploppet. Så grymt skönt var det att komma i mål! TACK snälla man i blått! Hoppas jag hjälpte dig lite på traven också.

Nu är benen möra. Höftböjarna och hälsenorna är stela som tusan, för att inte tala om skavet på fötterna.   Jag är som efter varje lopp jag deltar i taggad att löpträna mer. Vi får väl se hur det blir denna gången. :)

Flygande hälsningar /Nellie

Uppladdning

Idag är dagen då jag ska testa min mentala styrka. 10 km runt Krankesjön. Förberedelserna har varit si sådär. Ingen löpträning och för lite sömn under ett par veckors tid. Men under helgen har jag käkat lite mer lättillgängliga kolhydrater och tagit det rätt lugnt, så när som på ogräsrensningen igår som inte direkt var uppmjukande för ryggen (orutinerat!). Ute är det mulet och regnigt, bästa löpvädret om du frågar mig. Frisk luft med mycket syre, det gillar jag! Det behöver dock inte regna så mycket innan start så man blir kall och blöt i förtid. Nähepp, nu ska jag börja förbereda mig på loppet. Väcka maken, ta fram kläder, yoga lite och sen bär det av. Starten går kl 11, håll tummarna för mig.

Flygande hälsningar /Nellie

Bananmumma

Det har inte blivit mycket tränat denna veckan men det är delvis en strategi inför helgens planerade lopp. Nu är det tyvärr så att resten av gänget som skulle springa Lergöksloppet har fått ställa in p.g.a. skador och sjukdom. Poängen med loppet var ju att göra det ihop och eftersom starten går kl. 14 och det innebär transport till Ängelholm så går i princip hela dagen till detta så i går bestämde jag mig för att ställa in jag också. Men, det betyder ändå att jag ska springa ett millopp i helgen! Lergöksloppet är nämligen ersatt med Krankesjömilen. Jag har som mål på att besegra de demoner inom mig som säger att jag är trött och att jag inte orkar. Förhoppningsvis resulterar det i en tid under timmen. Hoppas hoppas att kroppen är med mig.

Istället för att träna så har jag testat lite nya mellanmål. Idag blev det bananmumma.

Så här gör du:

1. Skiva en banan
2. Pudra på en blandning av kardemumma, vanilj och rå kakao
3. Strö över hampafrön, kakaonibs och hackade mandlar

Jag valde rostade och saltade mandlar, det blev gott som kontrast till den söta bananen.

Ha en fin fredag!

Flygande hälsningar /Nellie

Nellies Dellies

När man heter Nellie och hittar en sådan här godispåse så måste man ju bara testa, eller hur!?! Godis sötad med stevia som jag hittade på apoteket. När jag skulle fotografera påsen så ville visst lill-tjejen också smaka. Hur det smakade? Tja, sådär, tyvärr. Skulle jag köpa den igen? Nej, sannolikt inte.

Flygande hälsningar /Nellie

Utanför bekvämlighetszonen

Denna dag har varit seg, i alla fall jobbmässigt, men som tur är har ett antal trevliga och insiktsfulla samtal med vänner och kollegor vägt upp det hela. Höjdpunkten var dock något helt annat. Strax innan kl 17 idag så ställde jag mig inför en grupp chefer på mitt jobb (dock inte några som jag arbetar tillsammans med) och avslutade en heldag de haft om ämnet ledarskap och stress. Det var självklart nervöst även om jag tyckte att jag hade koll på vad jag skulle säga och vad jag ville förmedla. Att jag kommer träffa dessa människor på jobbet framöver, i alla fall vid kaffemaskinen, gjorde inte direkt att situationen kändes mer bekväm.

Jag hade bestämt mig för att prata om andning i generella termer, kopplat till stress, utan att bli flummig eller krångla till det. Sen skulle vi avsluta med en kort och mycket enkel andningsövning. Det föll väl ut och visade sig vara helt rätt upplägg för den publik jag hade framför mig. Det är en så härlig känsla att genomföra något som känns utmanande och lite läskigt. Mitt hjärta bultade ordentlig när jag gick fram och riggade upp mina högtalare som jag hade med mig och jag fick verkligen använda mig av just andningsteknik för att komma ner i varv för att kunna fokusera på uppgiften. Efteråt kände jag mig sprudlande glad och så stolt över att jag vågade tacka ja när jag fick frågan, trots att jag då inte hade en aning om hur jag skulle lägga upp det eller vad jag skulle prata om mer än att det skulle handla om andning. Jag är också glad att Johanna som bjöd in mig trodde på mig och litade på att jag skulle ge dem just den avslutning de behövde på dagen. Idag känner jag mig extra tacksam över de fina människor jag har i min omgivning.

Regnet står som spön i backen. Regnstället vädras. Vi är ensamma ute och hoppar i vattenpölarna.

Apropå bekvämlighet så kom jag att tänka på en dag i somras när regnet öste ner (det var typ den enda dagen på hela sommaren som det regnade). Utan att fundera så mycket på det så stannade vi inomhus denna förmiddag just för att det regnade och det kändes mer lockande att fixa med saker inomhus (det var en hel del som blivit liggande eftersom det vackra vädret gjort att vi lagt alla inneaktiviteter på hyllan tills vidare). Det verkar i och för sig helt rimligt att göra detta val men vi kände samtidigt att det kunde vara bra att ta med lill-tjejen ut i regnet så hon får se vad regn är och inte får en chock när hösten väl kommer, hon skulle ju ändå börja på en Ur och skur-förskola. Jag ljuger om jag påstår något annat än att det satt rätt långt inne att dra på sig regnkläderna och gå ut i regnet som öste ner. Men, det är lite som att ta sig ut på en joggingtur, den svåra biten är att byta om och ta sig ut. Väl ute är det riktigt skönt och lite regn har väl ingen dött av? Att plaska i vattenpölar är både kul och uppfriskande. Ja, det är faktiskt också att ta sig utanför bekvämlighetszonen, fast på ett annat sätt. Oavsett vilket som passar dig så gör det lite då och då för att behålla vitalitet och spänning i livet.

Kvällen avslutades med ett samtal med min kära bror som fyller år idag. GRATTIS brorsan! Idag kommer jag somna nöjd och glad. Happy day!

Flygande hälsningar /Nellie

Tävlingsmänniska eller bara målmedveten?

Denna veckan laddar jag inför Lergöksloppet i Ängelholm där jag ska springa 10.2 km. Det är inte så fasligt långt egentligen och man kan ju tycka att för en person som jag som ändå tränar en kombination av styrka, kondition och rörlighet regelbundet ca. 3-4 gånger i veckan så kanske inte det är någon stor prestation men för mig är det ändå det. Jag löptränar inte mycket. Jag vill egentlige det men varje gång jag försöker så vill kroppen inte riktigt vara med och det slutar alltid med att jag får ont någon stans, oftast i höfterna på ett eller annat sätt, och då vill jag inte springa mer. Jag vill arbeta med kroppen, inte mot den. Samtidigt vill jag kunna springa. Pressar jag mig för mycket för fort undrar jag? Men nej, jag tycker inte det.

Även inför detta lopp så tog det stopp efter ett par träningstillfällen. Det sista jag gjorde vara att testspringa sträckan vilket var för ett för ett par veckor sedan. Sedan dess har det inte blivit någon löpning som kan klassas som träning inför loppet. Mina tankar inför lördag pendlar mellan att tänka "yes, på lördag ska jag visa för mig själv att jag har ett tjockt pannben och springa så det ryker" och "äsch, det spelar ju inte så stor roll vilken tid jag får, huvudsaken är ju att genomföra loppet tillsammans med mina vänner". Jag frågar mig rätt ofta vad det är som gör att jag inte taggar till och blir sådär peppad att göra mitt bästa. Egentligen är det rätt olikt mig som annars kan vara både envis och uthållig. Är det målet som är problemet, att det saknar ett större syfte och därför inte är så viktigt för mig? Eller är det så att jag fegar ur för att jag inte vill misslyckas? Jag vet faktiskt inte. Det känns i alla fall inte som jag är någon tävlingsmänniska med den attityden och jag är inte heller säker på om jag vill var det.

Min vän och löpcoach Emma och jag efter vår första runda tillsammans.

Uppvärmning inför Kullamannen 6km 2013

Hur definierar man en tävlingsmänniska då? Jag pratar nu om de som tävlar för skojs skull, alltså inte de som livnärar sig på sin idrott, där tävlingen är ett yrke, ett jobb. Jag funderar på om en tävlingsmänniskor främst vill vara bäst (eller i alla fall bättre än vissa andra) eller är det viktigaste att vara mindre dålig än "de andra" (vilka det nu än är)? Hur är det då om man är målmedveten, är det samma sak som att vara tävlingsmänniska? Nä, det skulle jag inte säga, för målmedveten tycker jag definitivt att jag är. Skillnaden är kanske att som målmedveten "tävlar" jag bara med mig själv och syftet med det jag gör är att utveckla mig själv medan en tävlingsmänniska i första hand vill vara bättre än andra.

Hur ser du på detta? Är du tävlingsmänniska eller målmedveten, eller kanske både och?

Flygande hälsningar /Nellie

Stora Hälsodagen 2013

Det blir ett kort inlägg efter en lång dag. Den första delen på Stora Hälsodagen i Limhamn och senare med matlagning. Här kommer i alla fall ett par bilder från Hyllievång golfklubb där jag representerat B.A.B.Y tillsammans med Pernille denna soliga och varma sensommardag.

Pernille

B.A.B.Ys fina armaband

Flygande hälsningar /Nellie

Att planera träningspass

Jag har spenderat en del av kvällen med att fixa och trixa med övningsval och musik inför morgondagens pass. På yogapasset blir det fokus på balans med peakposition tranan.

Tranan

På Tabatan ska vi jobba med bräda och hantlar i följande övningar:

1. Knäböj + rotation med hantel (typ en golfsving)
2. Utfall bakåt + axellyft (ut i sidan)
3. Suqappe(!) - plankan + sumosquat + axelpress (rakt upp)
4. Planka + armböj + rotation till sidoplanka med arm mot tak (med eller utan hantel)
5. Sidohopp över bräda (en fot på brädan, en på golvet)

Ser fram emot ett balanserande och ett ösigt pass! Nu är det sent som vanligt. Godnatt!

Flygande hälsningar /Nellie

Stora Hälsodagen

På söndag hittar ni mig på Hylliekrokens golfcenter i Limhamn där Stora Hälsodagen arrangeras av 1.6 miljonerklubben. På uppdrag av Malin Nylén kommer jag tillsammans med Pernille att representera B.A.B.Y - en självklar mötesplats för aktiva kvinnor. Vi kommer även köra 2 pass B.A.B.Y Bootcamp under dagen, som är ett effektivt träningspass helt utan redskap, alltså helt perfekt som hemmaträningspass. Om väderprognosen stämmer kommer det bli en riktigt bra dag för träning i härlig sensommarsol. Även om ni inte kan komma på söndag så kan ni inspireras av övningarna som ni hittar här.

Flygande hälsningar /Nellie

Höst eller sensommar?

Under de senaste morgnarna trodde jag för en stund att hösten var här, men det verkar som om det bara var lite försmak på vad som komma skall. Även om jag till viss del kan se fram emot hösten och allt vad det innebär så får det gärna vara sommarvärme ett tag till. Denna sommaren har kanske varit den bästa i mannaminne (ja i mitt minne i alla fall) och jag är så glad och tacksam att vi hade långledigt just denna sommaren. Perfekt timing helt enkelt!

Maja var inte helt nöjd med tillvaron, inte ens på mammas axlar. 

Denna veckan har börjat lite si sådär med lill-tjejen på förskolan. Mycket gråt och inte bara när vi lämnar. Hoppas det blir bättre snart. Den största utmaningen är dock att hon inte vill gå och lägga sig på kvällen. Vi har hört från andra föräldrar att hon kommer somna som en stock på kvällen efter en dag på förskolan, men icke sa nicke. Istället för klockan sju som tidigare var stabil sovtid så är vi nu glada om hon somnat till halv nio. Så det blir inte mycket kvar av kvällen.

Flygande hälsningar /Nellie

Hälsa, vad är det?

Helgen blev faktiskt rätt avkopplande fast sömnen blev lidande. Det var inte i går jag delade 90-säng med maken, mer behöver jag nog inte säga. Vi tog sommarens förmodligen sista bad på stranden i Knäbäckshusen (södra Sveriges vackraste strand om du frågar mig) i sensommarsol och lätt höstbris. Det är något visst med havet, något friskt och energigivande och samtidigt avkopplande.

Hur är det med höften och vaderna då? Höften känns bättre och bättre för varje dag men vaderna var stelare än stelast i går. När vi kom hem från vår helgutflykt var jag dessutom lätt illamående fast det var nog mer en reaktion på den något mindre hälsosamma mat jag hade ätit än åksjuka. Vitt bake-off-bröd med Bregott extrasalatat och en kopp bryggkaffet till frukost är inte direkt vad min mage är van vid, men oj så gott det var. För att komma i lite bättre form så preppade jag vaderna med liniment och gav mig ut på en lugn och skön jogg på 3 km. Magen blev lugnare, jag fick mer energi och så skulle jag ju ändå duscha. Det var  20 min väl investerade i mig och mitt välbefinnande. Och kan ni tänka er, jag tror minsann jag sprang bort träningsvärken i vaderna också för i dag är de 10 gånger mjukare, och på mina pass (tabata + rörlighet) så var jag fit for fight igen. Det var inget maskande idag vill jag lova. Svetten lackade och energin vad på topp!

Apropå att inte alltid äta hälsosamt så skulle jag vilja tipsa om en pod om just detta som en av mina favoritbloggare Sara med bloggen Träningsglädje har gjort. Den handlar om hälsa och jag håller helt och hållet med om hennes resonemang; att hälsa är mer än mat och träning och att man kanske inte behöver gå "all in". Det kanske till och med kan vara mindre hälsosamt att göra allt 100% "rätt", by the book, än att nöja sig med välja det hälsosamma alternativet i de flesta fall, men inte nödvändigtvis alltid. Det ligger nog något i det. Jag tror framför allt att det är viktigt att fråga sig själv varför man gör de val man gör, hälsosamma eller mindre hälsosamma. Om man aktivt väljer att "fuska" så är det ok. Njut av vilan, kakan, vinet eller vad det nu kan vara, och undvik att skapa ångest eller en känsla av att det ska "brännas" bort i morgon på ett extra träningspass.

Lyssna på Saras pod Träningsglädje talks du med! Det behöver inte vara så svårt att vara hälsosam, eller hur? Handen på hjärtat, vi vet nog alla att med ett par små smarta val kommer man långt!

Flygande hälsningar /Nellie